Referat från seminarium om autonoma fordon.

Just nu pågår en revolution i bilbranschen. Både traditionella tillverkare och helt nya aktörer utvecklar självkörande (autonoma) bilar. Helt klart kommer detta att innebära enorma förändringar och skapa nya möjligheter för bilismen. Samtidigt reser utvecklingen många frågor som måste besvaras.

Mot bakgrund av detta anordnade Expertrådet i samarbete med riksdagsledamöterna Said Abdu (FP) och Leif Pettersson (S) ett seminarium kring temat autonoma fordon 11 november. Evenemanget ägde rum i riksdagen var välbesökt med ungefär 60 deltagare. Utöver riksdagsledamöterna som stod som värdar för seminariet bestod panelen av Anders Ydstedt (ordförande KAK:s Expertråd), Jan Andersson (Professor, VTI),  Staffan Moberg (Jurist, Svensk Försäkring), Fredrik Wahrolén (informationschef, Mercedes-Benz, Sverige AB) och Michael Axelsson (vice förbunds ordförande STR). Moderator var KAK:s generalsekreterare Therese Nyberg.

Anders Ydstedt inledde med att förklara KAK:s syn på utvecklingen. Intresset för nya aktörer att vara med och utveckla bilismen visar vilken fantastik maskin bilen är som både skapar samhällsutveckling och frihet åt människor. Autonom körning har potential att effektivisera trafikflöden och bidra till ökad trafiksäkerhet. Men om det ska fungera krävs att många frågor besvaras.

Tekniken bör introduceras gradvis på vägsträckor med mindre komplicerade trafiksituationer som motorvägar. Inriktningen bör vara att samverkan mellan människa och maskin ska åstadkommas på ett sätt som inte bortrationalisera föraren. För detta behövs ny kompetens och körkortsutbildningen bör ses över. Juridiska frågor om ansvar vid olyckor måste också hanteras. Målet är att makten över den egna mobiliteten ska ligga hos människan och att autonom körning ska bidra till detta, avslutade Anders Ydstedt.

Jan Andersson talade om vikten av att definiera olika typer av autonoma system och hänvisade bland annat till National Highway Traffic Safety Administration (NHTS) i USA som gjort en skala med fem kategorier där grupp noll är vanliga icke-automatiserade fordon och fyra är helt självkörande bilar om ska kunna hantera alla typer av situationer. Utmaningarna på nivå två och tre på denna skala är att kombinera människa och maskin på ett optimalt sätt. Risken är att människans förmåga försämras vid passivitet. Även med nivå fyra finns stora risker, i synnerhet om teknik som inte testats tillräckligt introducerats.

En teknikkapplöpning pågår just nu och många områden hänger inte med. De system som införs nu väcker många frågor om hur fordon och förare ska samspela. Det väcker även frågor om hur fordon av olika automatiseringsgrad ska samverka. Hur säkerställer vi att dessa system är säkra? Kommer utvecklingen att samspela med samhällets övergripande mål? Behovet av mer forskning & utveckling är stort, underströk Jan Andersson avslutningsvis.

Autonoma fordon kan underlätta och frigöra tid för människor, menade Fredrik Wahrolén. Dessutom kan tekniken ge goda förutsättningar för bilpooler om bilarna både kan köra fram och även parkera själva. Också transportsektorn kan förändras när lastbilar kan programmeras och göra varuleveranser själva. Effektivare godsflöden kan bli resultatet. Övergången till autonoma fordon kommer dock att ske steg för steg. Det har redan börjat med en rad aktiva säkerhetssystem som adaptiva farthållare. Nästa steg kan vara att bilen själv byter fil och gör omkörningar. Potentialen är alltså stor om införandet av ny teknik sker på rätt sätt, sade Wahrolén.

Vikten av uppdaterade regler för körkortsutbildning lyftes av Michael Axelsson. Mycket av regelverket idag är föråldrat och både teoriprov och uppkörning har sin utformning på samma sätt som för ett par decennier sedan. Ny modern teknik används inte i utbildningen dessvärre. Ett mer teknikneutralt system måste till där körkortsprov ska kunna göras i olika typer av bilar, även de med automatlåda och andra hjälpmedel. Exempel från Kanada visar att detta inte innebär någon säkerhetsrisk. Ändringar i körkorsdirektivet på EU-nivå behövs därför. Körkortseleverna måste lära sig att använda sig av ny teknik för bästa trafiksäkerhet.

Försäkringsbranschen är positiv till utvecklingen av autonoma fordon och det är fullt möjligt att ordna försäkringslösningar även när bilarna köra själva, menade Staffan Moberg. Föraren måste han grundansvaret vid olyckor. Däremot kan det inte vara upp till den enskilde bilisten att bevisa då ett autonomt fordon orsakat en olycka på grund av fel på själva fordonet. Detta får bli en fråga mellan försäkringsbolag och tillverkaren.  Det kräver dock att försäkringsbolagen ges tillgång till informationen som bilens datasystem registrerar. Därför måste föraren äga dessa uppgifter och inte tillverkaren, anser Moberg.

Frågan om autonoma fordon är idag inte reglerad på politiskt väg konstaterade Leif Pettersson. Därför måste många spännande diskussioner till nu. Mycket utveckling sker nu parallellt och utöver autonoma fordon är bilpooler och nya bränslen viktiga inslag i bilismens utveckling. En övergripande samhällsdiskussion måste till om hur tekniken ska användas. Det är dock en lång väg kvar innan autonom körning kan komma att utgöra ett betydande inslag i trafiken.

Det är också viktigt att politiken lyssnar till expertisen för att kunna fatta väl avvägda beslut, sade Said Abdu. Autonom körning har potential att underlätta bilanvändning för människor som exempelvis är funktionshindrade. Detta skulle öka människors frihet och mobilitet på ett sätt som KAK efterlyser, sade Abdu.

Det tycktes åtminstone råda samstämmighet i panelen om att det kommer att behövas en övergångsfas då både traditionella, delvis autonoma och helt autonoma fordon samexisterar. Komplexiteten i övergångsfasen är stor. Många frågor lyftes under seminariet och behovet av fortsatt diskussion är stort konstaterade Therese Nyberg avslutningsvis. Seminariet får ses som en start på detta.

Logga in